Kundorientering och lönsamhet inom industriella tjänster med hjälp av virtuell design

 

Tack vare den virtuella verkligheten (VR) har industriell tjänstedesign blivit lättare. Med VR-glasögon kan testaren se de olika skedena i servicesituationerna, leva sig in i situationerna och se vilka förbättringar som behövs.

Att utveckla servicen digitalt går inte bara  snabbt och behändigt, utan också kostnadseffektivt.

– Företaget anser kanske att servicen är smidig, men det gör kunden nödvändigtvis inte.  Att testa servicen är viktigt, eftersom den ska passa in i kundens värderingar och verksamhet, påminner Designcentrum MUOVAs utvecklingschef Miia Lammi.

Co-Protolab är Vasa yrkeshögskolas och Vasa universitets gemensamma forsknings-, utvecklings- och innovationsplattform för snabb prototypering av industriella tjänster.

Prototypering är en beskrivning av tjänstens funktion.  Tjänstens olika skeden modelleras i 3D-modellbiblioteket.

– Informationsmängden är ofta enorm, men med hjälp av modellerna kan den komprimeras till en lättuppfattad och bearbetbar form, berättar Lammi.

Enligt Lammi väcker en virtuell värld som motsvarar den reella situationen först förundran, som följs av kartläggning och idékläckning och därefter av själva utvecklingsfasen.  Tjänsten byggs upp bit för bit.

– Modelleringen innehåller tjänstemoment, såsom kontakter med underhållsservicen, kundbesök och växelverkan.  Det går enkelt att lägga till nya element i tjänstemomenten, berättar Lammi.

Co-Protolabs VR-plattform är avsedd för forskning och utbildning och för innovationsverksamhet tillsammans med företagen.  Målgruppen består av österbottniska små och medelstora företag inom industrin, energiteknologin och ICT-branschen, vilka är intresserade av att utveckla sin industriella tjänsteaffärsverksamhet.

Resurssmarthet sparar miljön och kostnaderna

Co-Protolab-miljön utnyttjas i fortsättningsprojekt och tillämpas på nya användningsobjekt.  Ett dylikt fortsättningsprojekt är en demonstrationsplattform för resurssmarta system, det vill säga ReWise, där företagen funderar på lösningar som genomskär hela produktionskedjan, såsom material- och energieffektivitet, utnyttjande av förnybar energi och minimering av spill och avfall.

Projektet genomförs av experter från Vasa yrkeshögskolas Designcentrum MUOVA och Vasa universitets VEBIC-forskningsplattform.

Resurssmarthet är inte bara en miljögärning, utan den kan också minska kostnaderna.  

– Ibland lönar det sig att investera i sådant som ger besparingar på lång sikt, till exempel  energisjälvförsörjning, säger Miia Lammi.

I projektet utvecklas verktyg för konsekvensbedömning av resurssmarta lösningar och virtuella demonstrationer för att beskriva olika resurssmarta verksamhetssätt.

Lammi säger att ett enskilt företag har begränsade möjligheter att påverka sin verksamhet.  Företagsnätverk och beroendeförhållanden inverkar till exempel på hurudan energi som erbjuds.  Möjligheterna att agera beror på den egna rollen.  

– Material kan minskas ända till en viss kvalitetsgräns.  Produktionen och lokalerna kan optimeras och även spillet kan minimeras.  Produktionskedjorna bildar ändå en större helhet vars delar fungerar i växelverkan, påminner Lammi.

I ReWise-projektet försöker man beskriva den helheten, ett ekosystem som fungerar resurssmart.

– Varje företag funderar sedan vad det ska göra.  Ska man till exempel göra egna investeringar eller ska man lägga ut vissa funktioner?  Vi synliggör också dessa beslutsbehov i projektet.  

I planeringsskedet är en femårsvision enligt Lammi bra, för då är siktet inte ställt för långt bort och på fem år hinner man göra investeringar.

Verkställande direktör Anssi Alasaari från Alucar Oy berättar att ReWise har varit en ögonöppnare och gett perspektiv på hur verksamheten ska drivas och utvecklas.  

– Utvecklingsåtgärder genomförs ur ett ekonomiskt perspektiv och resurssmartheten pejlas också regelbundet.  Jag ser beröringspunkter mellan dessa, säger Alasaari.

Verkställande Sakari Pisilä från Koncentra Pistons Oy anser att den ekonomiska nyttan och miljömålen i mångt och mycket går hand i hand.

– Med hjälp av livscykelmetoden kan vi bedöma beträffande vad vi kan göra mest.   Det hjälper oss att rikta fokus på väsentligheter.  Till det har det här varit ett bra forum.

På Österbottens industrimässa presenteras den första demon om energismart metallindustri i november 2021.

Co-Protolab-projektet

Genomförandetid: 1.9.2017-30.6.2020
Totala kostnader: 349 361 euro
ERUF- och statsbidragsandel:  279 488 euro

Finansiärer:  Österbottens förbund, Vasa yrkeshögskola, Vasa universitet.

ReWise -demonstrationsplattform för resurssmarta system-projektet

Genomförandetid: 1.4.2020-31.3.2022
Totala kostnader: 356 031 euro
ERUF- och statsbidragsandel: 284 825 euro

Finansiärer: Österbottens förbund, Vasa yrkeshögskola, Vasa universitet.