De som tänker hållbart hålls på marknaden

Hållbar utveckling innebär inte enbart ekologiska gärningar utan också att hållbarhetstänket gäller ekonomi, konkurrenskraft och framtida överlevnadsförutsättningar.  Alla företag har inte ännu insett hur snabb utvecklingen ute i världen är när det gäller hållbarhet och utveckling av cirkulär ekonomi.

– Om man har för avsikt att hållas kvar på marknaden, krävs det att man förändras, annars är man ur spel efter 10 år, säger projektchef Göran Östberg från Vasaregionens Utveckling Ab.

Ekologiska och etiska värden är viktiga för många internationella köpare.  En kund från Latinamerika kan ställa frågan: vad gör ni för jämställdheten eller hurudan politik har ni i fråga om barnarbetskraft?  Ett finländskt företag är inte förberett på att bevisa sådant som för oss redan länge har varit självklarheter.  Att bara bedyra räcker emellertid inte.  Enligt Östberg måste man kunna sätta ord på fenomenen och ge konkreta exempel.  Information om företagets värden och verksamhetssätt är bra att ha nedskrivna.

Också dagens arbetssökande värdesätter företagsverksamhet som främjar hållbar utveckling.

– Det är synnerligen viktigt för unga arbetssökande.  Det här har kommit fram allt mera under det senaste året, berättar projektchef Tomas Knuts från Jakobstadsregionens utvecklingsbolag Concordia.

För att hjälpa företagarna i hållbarhetsarbetet har Vasek, Concordia, Företagshuset Dynamo och Kristinestads Näringslivscentral utarbetat en färdplan för hållbar utveckling och cirkulär ekonomi.  

Rapporten har publicerats som en del av CERM-projektet (Circular Economy Road Map and Actionplan for Ostrobothnia Region in Finland) med stöd av Österbottens förbund och Europeiska regionala utvecklingsfonden.

Färdplanen lämpar sig för alla och ur den kan man välja de delar som gäller den egna verksamheten.  I utvecklingsbolagen har vi märkt att det i olika branscher finns många förenande faktorer.

– Sättet att beräkna kolavtrycket är samma för alla.  Det må vara fråga om ett svinhus, en plastproducent eller ett hotell, säger projektchef Rasmus Hautala från Företagshuset Dynamo.

Hautala efterlyser ett helhetstänkande vad gäller färdplaner och beräkning av utsläpp.

– I stället för att beräkna de olika branschernas olika kolavtryck borde man begrunda utsläppen mera på ekosystemnivå.  

De österbottniska utvecklingsbolagen har starkt kunnande i cirkulär ekonomi och ansvarsfullhet.  Man följer noga med nationella och internationella vindar, liksom även olika program och jämförelser.

– Vi samarbetar bland annat med rikssvenskarna. Inom projektet har vi ordnat webbinarier och evenemang kring temat.  Vi deltog också i evenemanget Energy Week och presenterade färdplanen för över 500 internationella åhörare runt om i Norden, berättar Östberg.

Av färdplanen kommer ett sammandrag på engelska att publiceras.

Cirkulär ekonomi är en styrka för Finland

I Österbotten finns det rikligt med företag som främjar cirkulär ekonomi i sin verksamhet.  Det finns tillverkare av förpackningsmaterial, plastfabriker, transportföretag, företag inom metallbranschen, infrastrukturbyggare och en av världens största tillverkare av slipprodukter Mirka Ab. 

Mirka har redan i flera årtionden tillämpat dammfria sliplösningar.  Allt avfall från fabriken går till återvinning, för företaget har investerat i en bioenergianläggning.  

– Produktionsavfallet omvandlas till bioenergi och fabriken drivs till 100 procent med bioenergi.  Till det hör också olika lagringsprocesser, berättar Mirkas utvecklingsdirektör Mats Sundell.

Hållbar utveckling är en del av Mirkas strategi och vision.  

– EU:s Green Deal är för oss också en viktig färdplan med tanke på framtiden.  I den riktningen är vi på väg och vi vill vara med i utvecklingen, säger Sundell.

Enligt Tomas Knuts är cirkulär ekonomi en styrka för Finland.  I Sverige talar man mera om hållbarhet.  Rikssvenskarna är kända för att vara munviga försäljare.  I Finland brukar vi inte skryta om den egna verksamheten innan allt är fullständigt klart.

– Fastän största delen av energiförbrukningen skulle vara utbytt mot grön energi, gör man inte reklam om det, förundrar sig Hautala.

Färdplanen innehåller ”Elva steg mot ett hållbart företag”.

– När det första steget har tagits, lönar det sig att genast sätta ut information om det på företagets webbsidor, säger Östberg.

Enligt Knuts förenas bägge färdigheterna i Österbotten: både gärningar och försäljningsfärdigheter.  Han lägger fram exempel:

– En så här praktisk färdplan är ett undantag.  Det här är troligen Finlands eller världens mest konkreta färdplan, förhoppningsvis också världens bästa färdplan.  

Och den är lätt att använda.

Bekanta dig med projektmaterialet.

CERM-projektet (Circular Economy Road Map and Actionplan for Ostrobothnia Region in Finland)

Genomförandetid: 1.6.2019–30.6.2021
Totala kostnader: 542 790 euro
ERUF- och statbidragsandel: 434 231 euro

Finansiärer: Österbottens förbund samt Vasek Ab, Utvecklingsbolaget Concordia, Kristinestads Näringslivscentral och Företagshuset Dynamo med företagspartner.