I Vasa löser man energifrågor – Mera kvinnor önskas till branschen

Traditionellt bedrivs grundforskning vid universiteten och affärsverksamhet i företagen.   Under de senaste åren har det blivit allt vanligare att högskolor och företag samarbetar för att hitta nya innovationer.  På Vasa universitet sammanför man också kompetens mellan olika discipliner inom universitetet.  

VEBIC fick sin början i slutet av 2010-talet i och med att laboratorier inom energibranschen grundades och utvecklades till en forsknings- och innovationsplattform, som söker hållbara lösningar för energibranschen.  Många aktuella frågor som kräver problemlösning och utvecklingsarbete är globala och därför är också innovationssamarbetet internationellt.

VEBIC är en gemensam satsning av Vasa universitet och regionens starka energisektor.  När den vetenskapliga forskningen söker svar på enskilda forskningsfrågor, möjliggör forskningsplattformen ett övergripande tillvägagångssätt för att lösa problem.  

Suvi Karirinne aurinkopaneelien luona
Att påskynda ibruktagandet av nya teknologier och att aktivera marknaden för dem genom att utveckla regleringen är viktigt i synnerhet nu när vi funderar på stegen mot ett koldioxidneutralt Finland, säger Suvi Karirinne.  BILD: P-J Graphics Oy

VEBIC:s verksamhet har också utvecklats strategiskt:

– Genom arbete i workshoppar har vi sökt svar på frågor om vilka ärenden som är viktiga forsknings- och utvecklingsteman inom energibranschen och vilka ärenden som är viktiga för företag och andra intressegrupper.  Vi funderar på hur vi vill utveckla och vad vi bör göra under de följande 10 åren, vad vi siktar på, berättar direktören för forskningsplattformen Suvi Karirinne från Vasa universitet.

Den strategiska planeringen har gjorts inom VIP-projektet (Cornerstones for VEBIC Innovation Platform) med finansiering av Österbottens förbund.

Inom VEBIC ordnas webbinarier, workshoppar och seminarier.  Viktiga identifierade utvecklingsprojekt finns bland annat i utvecklingen av kompetensen inom batteriteknologin i Vasaregionen.  

Mera kvinnor till energibranschen

Man hoppas att de studerande inom tekniska branschen ska nätverka med den lokala företagsvärlden redan i ett tidigt skede av studierna.

– Här finns många stora företag, såsom Wärtsilä, Danfoss och ABB, där de studerande kan få praktik- och examensarbetsplatser.  Företagen har ett stort behov av utbildad arbetskraft och det är bra för de studerande att veta vad det framtida arbetslivet kräver i praktiken.

Som framtidsmakare inom energibranschen vill man ha flera ungdomar och i synnerhet kvinnor:  Karirinne säger att kvinnornas andel av experterna inom branschen uppskattas till 25 % i Finland.

– Siffran är påfallande liten jämfört med andra nordiska länder.  Till styrelserna och andra ledarplatser i stora bolag vill man ha kvinnor, eftersom de bidrar till branschen med en annorlunda tankevärld och innovationer.  Mångformighet är viktigt inom forskning och produktutveckling.

VEBIC:s folk deltar aktivt i det nordiska nätverket för energijämlikhet NEEN.  I februari ordnades i Vasa evenemanget Equalitech, där kvinnliga toppexperter inom branschen berättade om sitt arbete för österbottniska gymnasieelever.  Enligt Karirinne är det viktigt att unga flickor får förebilder inom en mansdominerad bransch.

Ungdomarnas intresse för branschen vill man också stödja genom att öka gymnasieundervisningen.

– Gymnasiekursen som behandlar energiekonomi och hållbarhet kunde utvidgas till en engelskspråkig modul, ”Energy Transition”, som ger 15 studiepoäng, berättar Karirinne. 

Gasliknande bränslen har potential

VEBIC:s forskningsprogram koncentrerar sig på energisystem och hantering av energiomställningen.  Till exempel är energibranschen intresserad av användningsmöjligheterna för biogas.  

– Biogasen har enorm potential i Finland och internationellt.  Det är viktigt att kunna förädla avfallsströmmarna till högre förädlingsnivåer.  Biogasproduktionen stöder regionalekonomin och tillför ytterligare ett alternativ och en lösning till energipaletten, säger Karirinne.  

Det finns många länder där avfallshanteringen inte fungerar och enligt Karirinne skulle biogas vara en lösning på det.   

– Vi förstår nödvändigtvis inte hur bra vårt energisystem är här i Finland.  Till exempel hjälper avfallsförbränningen till i produktionen av koldioxidsnål fjärrvärme.

VEBIC deltar i det EU-finansierade projektet Möjligheter till utnyttjande av biogas i Österbotten, där behovet av ett ökat utbud av flytande biometan (LBM) betonas.

Minskning av koldioxidutsläppen inom sjöfarten är en synnerligen stor fråga som bör lösas.  I projektet CHEK som ingår i EU:s Horisont 2020-program undersöker man användningen av väte som bränsle och utvecklar en plattform för fartygen där flera teknologier kan förenas.  

I anslutning till VEBIC-forskningsplattformen fungerar en laboratoriehelhet, som består av bränslelaboratorium, förbränningsmotorlaboratorium och laboratoriet FREESI för el- och energisystemintegrationer.

Karirinne påminner om att energi också är en fråga om nationell säkerhet och därför bör en viss självförsörjningsgrad och tillförlitligheten för tillgången på energi tryggas. Digitaliseringen ökar systemets sårbarhet, varför satsningar också bör göras på cybersäkerhetsprojekt.  CD-DES-projektet det vill säga Cybersecurity and Resilience of Digital Energy Systems, som Vasa universitet koordinerar, är också finansierat av EU.

VEBIC:s mission är att år 2030 vara ett ansett nordiskt forskningscenter och en pålitlig samarbetspartner i EU-området.  Suvi Karirinne är nöjd med hur VEBIC:s verksamhetsmodell har utvecklats.

– Den visar sig vara sådan som vi tänkt oss.  Situationen är bra på internationell nivå och inom universitetet.  Projektplanerna är intressanta och vi har fått med många företag och forskare från universitetets akademiska enheter.  Ju mera känd VEBIC-plattformen blir, desto större intresse väcker verksamheten, säger Karirinne.

Cornerstones for VEBIC Innovation Platform (VIP) -projektet

Genomförandetid: 1.8.2018–30.6.2021
Totala kostnader: 399 409 euro.
ERUF- och statbidragsandel: 319 526 euro.

Finansiärer: Österbottens förbund, Vasa stad, Vasa universitet